Nyår och renoveringskaos

Så lever man i renoveringskaos igen. Första projektet, som är hallen, påbörjades i förrgår så nu är hallen, köket och vardagsrummet renoveringsdammigt och rörigt. Allt, som ska få plats i den hallgarderob vi ska bygga, ligger i kassar och högar i vardagsrummet. Skor, jackor, pyssel, matta, tavlor, cykelhjälmar, ritpapper, kameror mm täcker golvet och mitt i röran sitter jag i morgonrock med laptopen i knät och bloggar. Sonen är väldigt intressarad av allt borrande, skruvande och fixande i hallen - precis som dottern var i hans ålder (lätt och glömma och i stället lägga ett genusperspektiv på det ...). Just nu sitter båda barnen i sitt sovrum och bygger med dotterns lego. De har så kul tillsammans vilket känns så rörande härligt. Att de två barn som man älskar allra mest i hela världen också älskar varandra måste vara varje förälders största lycka. Dottern har i och för sig lekt med kompisar tre dagar i rad men lillebror får alltid vara med vilket han INTE fick för ett halvår sedan. Antar att han blivit tillräckligt stor för att medverka i lekar och inte bara förstöra.
Nu har dottern kommit ner för att hjälpa maken med dockskåpet. Vi ramlade liksom över lite extra jobb. När vi rev ut hallmöbeln insåg maken att det skulle kunna bli ett fint dockskåp till Barbiedockorna. Så nu byggs det dockskåp med stor entusiasm. Det blir tre våningar högt med dörrar och fönster. Maken ska såga och slipa och jag ska få måla och inreda. Passar oss båda perfekt med den uppdelningen. Jag är inte så mycket för grundarbete utan mer för finliret ;-). Har tänkt att försöka få ihop lite tapetrester från renoverande familj och vänner och tapetsera rummen. Kanske syr jag någon matta och lite gardiner också. Får se hur mycket jag orkar fixa till.
Är lite seg idag. Blev en sen kväll hos vänner igår. Hade skrivit in i kalendern att vi skulle på middag hos dem den 30:e december men när jag ringde dem från bilen, för att säga att vi blev lite sena (i vanlig ordnin), så lät de mycket förvånade. Det visade sig att de skrivit in 30 januari... Vet inte riktigt vem som hade rätt men det spelade inte så stor roll. Det blev hämtpizza och en väldigt trevlig och spontan kväll och ett löfte om att 30 januari fortfarande gäller. Himla tur att de var hemma :-D.
Ikväll blir det nyårsfirande med "det gamla vanliga" gänget. Ska snart stoppa ner barnen i badkaret och tvätta bort 2009 års smuts för att svida om till nyårskläderna.
GOTT NYTT ÅR!

Min tuffa dotter

"Hemma" igen efter dagens skidåkning. Idag åkte vi en hel del med båda barnen. Sonen står nu på skidorna själv nerför den lilla barnbacken och är mycket stolt över prestationen. Dottern avancerar också och tar sig kontrollerat nerför de blå backarna. Den röda backen var lite väl brant men mycket is så där fick hon åka mellan mina ben. Men hon är hur tålig som helst! Det är ungefär minus 16 grader och efter en timme skidskola ville hon ändå åka några åk innan hon gick med på att ta sig in i värmestugan (för då frös jag rätt mycket om fötterna). På eftermiddagen var det återigen hon som inte vill sluta åka. När hennes äldre kusin gav upp så tjatade hon sig till ett sista åk medan han och svägerskan hämtade bilen. Tror faktiskt inte att jag var så tuff när jag var liten.
Ett litet smolk i bägaren är en misstänkt bihåleinflammation. Känner hur det bultar och värker i höger bihåla vilket förvärras när jag lägger mig ner. Inte så bra. Men jag får väl vänta ut det tills vi är hemma igen.
Imorgon är det julafton! Längtar massor. Kanske är det jag som är den som längtar mest här. Det är liksom lite magiskt över julafton. Men istället för att längta efter Tomten för att få egna klappar så längtar jag efter att barnen ska få sina julklappar. Antar att det är sista bekräftelsen på att jag blivit vuxen ;-)
Nu är det strax glöggfika med lussekatter och pepparkakor. Så gott!

En härlig dag

Har haft en härlig förmiddag med skidåkning. Trots kylan var jag bara lite kall om tummarna (hade dubbla underställ). Det är helt underbart att åka! Massor med snö och lite folk. Är i och för sig ganska så besviken på Vemdalsskalet som sådant eftersom det inte är så mycket backar. Det är väldigt få gröna backar för dottern att åka i och den backen som finns lutar så lite att hon får staka sig ner. Undrar hur mycket skidåkning man lär sig då? Sonen har också åkt skidor idag, även om det inte blev så mycket. Tror det räcker för honom. Han är hur söt som helst i sina pyttepjäxor på sina pytteskidor och med sin enorma hjälm. Ser ut ungefär som en svamp. I morgon ska vi åka lite tillsammans med dottern efter att hennes skidskola slutat. Tror att hon är redo för en blå backe nu.
Efter lunch passade jag och sonen på att ta en lång tupplur tillsammans - sååååå skönt! Det måste vara det absolut bästa upplägget med fysisk aktivitet utomhus, vila och noll stress för att återhämta sig efter en ganska hysterisk höst. Känner mig redan som en ny människa.
Dags för mig att hjälpa maken med maten eftersom det är vår tur att laga mat.

Tomtebyte och sjönsjungande son

Första dagen till ända. Imorgon ska jag och maken få några timmar själva för skidåkning medan svärföräldrarna passar sonen och kör dottern till skidskolan. Himla mysigt! Det ska bli -17 grader, så de få timmarna vi har att åka skidor kommer nog räcka mer än väl.
Börjar planera lite smått inför julafton också. Maken har en kollega som också är i Vemdalen för att åka skidor och nu har vi bestämt att vi ska "byta jultomtar" med varandra. Jag kommer att vara jultomte hos dem och makens kollegas bror kommer att vara tomte här :-). Jag har bara träffat deras barn en gång (då vi hälsade på varandra på ett köpcentrum) så de lär knappast känna igen mig. Dottern tror fortfarande på tomten vilket är lite gulligt. Hennes två år äldre kusin tror egentligen inte på tomten men han vill nog gärna att tomten ska finnas så det här upplägget blir nog bra för honom också.
Nu på kvällen har jag och sonen bastat. Satt i bastun och sjöng julsånger och jag förvånades över hur fantastiskt duktig han är! Trots att han bara är 2,5 år så kan han nästan alla sånger utantill och han sjunger helt rent. Kanske är det jag som har dålig koll, men är det inte rätt vasst? På dagis har de i och för sig också kommenterat att han är väldigt duktig på att sjunga men jag förstod nog inte då hur duktig han faktiskt är. Under vardagarna blir det så lite tid för att verkligen umgås med barnen och ännu mindre tid finns det för att fokusera på ett av dem. Oftast leker barnen med varandra eller (kanske alltför sällan) leker de med oss, men då alltid båda två. Då blir det mer spel eller "kittel-lekar". Passade på att sedan videofilma sonen när han sjunger "En sockerbagare", så nu är det förevigat också! Det är så sött att sockerkaksdeg framstår som värsta fiberdieten.
Nu dags att sova för att förbereda sig på utförsåkning i frysskåpstemperatur.

I Vemdalen

Är nu uppe i Vemdalen för att åka skidor och fira jul tillsammans med svärföräldrar och svägerska med familj. Stugan är väldigt stor och fräsch med två allrum, bastu och sagolik utsikt över snöiga granar, trästugor och skidbackar. Resan upp tog vi på två dagar. Planen var att åka kl.10 i lördags men vi kom inte iväg förrän halv tolv. Hade väl åkt en dryg halvtimme när vi kom på att bara hälften av julklapparna var med. Det var bara att vända om. Typiskt. Var inte framme i Stockholm, där vi skulle sova hos vänner, förrän sen kväll. De hade köpt en helt nybyggd lägenhet som var riktigt fin! Vi träffar dem väldigt sällan så det blev rätt sent innan vi kom i säng, så dagen efter lyckades vi inte komma iväg förrän vid lunchtid. Men det var det värt. Barnen hade så roligt ihop med deras son på förmiddagen och det kändes som en investering inför en lång bilresa.
Vägen mellan Stockholm och Vemdalen var bitvis riktigt tuff. Naturligtvis snöade det som ymnigast när jag skulle köra :-(. Det var noll sikt, kraftigt snöfall, blåst och ishal väg. Kröp fram på vägen och var mycket tacksam för inga kissignödiga barn, full tank och påfylld spolarvätska. Men det gick fint och vid åttatiden var vi framme i stugan. Stugan är i två plan á 130 kvm, där vi har ovanvåningen. Vi har tagit med oss adventsljusstakar, gran, pynt och julstrumpor, så här är riktigt juligt och mysigt!
Idag började dotterns skidskola och hon har lyckats avancera en grupp sedan förra vintern. Hon verkar tycka att det är kul den här säsongen också. Sonen har också fått hyra skidor men han är mest arg för att han inte får åka samma liftar som dottern och vill såklart också gå i skidskola! Inte lätt att vara 2,5 år... Här är fruktansvärt kallt, så efter lunch stannade vi helt enkelt hemma. Barnen har byggt lego och spelat spel och vi vuxna har spelat med barnen, läst tidningar och bara tagit det soft. Precis vad jag behöver!
Nu blir det fika med kaffe och lussekatter och efter det är planen att basta. Livet är härligt!

Dan före dan före dan före... AAAAAAAAH!

Insåg igår att det bara är drygt en vecka tills vi åker till Vemdalen för att fira jul. Det är SÅ mycket saker som måste fixas innan dess! Hittills har vi bara hunnit köpa julklappar till två av 5 syskonbarn och nästan inget till våra egna. I tisdags var det egentligen meningen att jag och maken skulle ut och handla julklappar efter jobbet eftersom mina svärföräldrar skulle komma ner och passa barnen. Men natten till tisdagen vaknar vi av en mycket ledsen dotter som visade sig ha drygt 40 graders feber. Eftersom jag var minst uppbokad i möten under tisdagen fick jag bli hemma med henne. När hon vaknade, några timmar senare, var hon helt feberfri och så även resten av dagen. Mycket märkligt. Men maken hade hunnit ringa till sina föräldrar och ställa in innan vi insåg att hon inte alls var sjuk. Försökte hitta annan barnvakt men det lyckades inte, så till slut bestämde vi oss för att stoppa ner barnen i vagnar och dra ut hela familjen. Det var helt underbart mysigt! Först en tur till Panduro för att köpa julpyssel till ikväll (ska ha ett gäng kompisar över för glöggande och pysslande) och sedan vidare till leksaksaffären där vi hängde till stängningsdags. På väg hem stannade vi på ett café och köpte varm mjölk och "svart muffins" (sonens namn på chokladmuffins) till barnen och kaffe latte till oss. Myyyyys! Jag älskar att bo i stan!!!
Nästa vecka kommer att bli en hysterisk vecka eftersom all packning måste göras, julmat måste fixas, julklappar köpas, pynt måste upp och julgran kläs. I år får nog pepparkakshuset stryka på foten helt enkelt (såvida det inte blir tid i helgen). Ovanpå det har jag hur mycket som helst på jobbet.
I vanlig ordning får jag väl göra en plan, packlistor och "göra-listor" så att jag får fart på maken innan fredag kväll nästa vecka...

Hostig helg i Stockholm

Trots att jag hade en annalkande andra våg av förkylning så blev det inte jag som blev bromsklossen för vår Stockholmsresa. Dottern fick feber och hostade väsande och gråtande natten till torsdagen. Hon fick vara hemma på torsdagen och på fredagen. Då hade hon ingen feber och var hur pigg som helst så hoppet väcktes igen. Lyckades få en läkartid på eftermiddagen (två timmar innan vi skulle åka) för att kolla hennes hals, lungor och öron. Det såg hur bra ut som helst och läkaren menade att infektionen hon haft i kroppen förmodligen satt kvar i stämbanden och att det var därför hon lät så rosslig och väsig. Så vi kom iväg iallfall.
Hade missbedömt 5 timmars tågresa rätt rejält så efter två timmar hade dottern gjort klart pysselboken, ritat sina teckningar och ätit det godis hon ville (dvs en halv tablettask trots en hel "Tom och Jerry-lördagspåse"). Vad göra? Blev en tur till restaurangvagnen och sedan lite mer ritande.
Kom fram sent på kvällen och dottern somnade inte förrän efter elva på kvällen vilket medförde att hon var totalt slut på lördagen. Vi åkte ut till Tekniska museet tillsammans med W och O och visst tyckte dottern att det var kul. Men hon var såååååå trött. Hon, som i vanliga fall är extremt vetgirig, orkade inte alls bry sig om att fråga varför när vi undersökte speglar, tryckte på knappar, snurrade i rör och tittade på den konstgjorda stjärnhimlen. Gick även på 4-D cino och såg en film om rymden med 3D-glasögon och rörelseeffekter och "discorök" och visst tyckte hon det var kul men det syntes ändå hur matt hon var.
På kvällen gick vi på julmarknaderna i Kungsträdgården och Gamla Stan. Så mysigt! Hann också med att gå förbi Det Kungliga Slottet.
På söndagen blev det leksaksshopping och fika där vi också mötte upp min gamla kompis A och hennes 4-åriga son.
Dottern hostade rätt mycket under helgen men jag tyckte att det hela tiden blev bättre. Igår verkade hon nästan vara helt återställd men i natt vaknade vi av att hon grät kraftigt. Maken tyckte att hon kändes väldigt varm och febertermometern bekräftade drygt 40 grader. Så idag är jag hemma med henne. Men nu är hon pigg som en mört (Alvedonen som hon fick 05.00 kan väl knappast verka 7 timmar senare?) och helt feberfri.
Jag förstår ingenting.

Oh no!

Det känns nästan osannolikt, men det verkar som att jag håller på att åka på en förkylning till. Vaknade i morse med känningar och nu ikväll bekände förkylningen färg. Har precis återhämtat mig (så när som på lite trassel med luftvägarna) från min maratonförkylning så jag är inte alls värd det här! Tur att det snart är jul så att jag (och barnen) kan få bli helt friska. Har jag tur (inte helt troligt) så kanske jag kan mota bort den här förkylningen med en lång natts sömn. Bör åtminstone inte göra saken värre.

Uppåt på jobbet

Har haft gigantiskt mycket att göra på jobbet på sistone så det har varken funnits ork eller motivation att blogga. Men det känns ändå helt fantastiskt! Har varit lite småmissnöjd med mitt jobb på sistone men nu har det vänt ordentligt. Har en kompis som är grym på att jobbcoacha mig vilket resulterade i ett väldigt bra utvecklingssamtal med min chef. Det i sin tur ledde till att jag numera sitter med i en arbetsgrupp tillsammans med personer ur ledningen och HR-toppen. Tidigare i veckan hade vi vår första work shop och det var hur kul som helst. Insåg rätt snabbt att jag var långt före de andra när det gällde ämnesområdet vilket gav självförtroende. Igår stötte jag på HR-direktören och fick en härlig dos bekräftelse på min insats vilket jag kommer att leva på lääääänge. Är riktigt glad över bekräftelsen såklart men framförallt är det hur kul som helst, och grymt motiverande, att få jobba med något som jag verkligen brinner för och tror på. Dessutom får jag tillfälle att verkligen utnyttja de kunskaper och den analytiska förmågan som jag förskansade mig under min doktorandtid. Livet leker helt enkelt :-)