Gravidklagomål

Måste än en gång beklaga mig över de otroligt töntiga "kommentarerna" som bebisen i högervyn har. Tycker att det inte är helt ovanligt över att gravida kvinnor "töntifieras" - som att man skulle gå in i någon slags idiotbubbla. Allra värst är nog min barnmorska. Hon pratar alltid med mig med bebisröst och kan kläcka ur sig saker som "hur äääääär det med lilla mamman?". Känner mig alltid väldigt obekväm när jag är på besök där. Jag är ju fortfarande jag och jag känner mig precis som vanligt men lite mer otymplig och orörlig. Tror knappast att min mentala förmåga är nedsatt.
Däremot börjar jag få mer och mer krämpor vilket är ganska irriterande. Igår kväll tog det säkert 2 timmar innan jag kunde lägga mig ner för att sova. Så fort jag försökte lägga mig ner så fick jag tryck mot luft- och matstrupen och kräkte upp (inte mycket men tillräckligt för att det var ruggigt läbbigt). Fick varva med att stå upp och sitta upp i sängen. Samtidigt hade jag kraftiga sammadragningar samt en bebis som verkade kämpa för att sparka sig ut ur magen. Så idag har jag varit extremt trött. Hade tänkt att packa ikväll men jag orkar faktiskt inte. Rätt skönt att barnen kan hämta och klä på sig sina pyjamasar själva så att jag bara behöver hjälpa dem med tandborstning och läsa sagor för dem. Maken håller nämligen på att bli sjuk. Förmodligen har han en förkylning på gång. Trist. Men förhoppningsvis hinner han bli bra tills vi ska åka på vår skidsemester.