Tempovecka

Den här veckan har verkligen kickstartat i ett rasande tempo. Har massor att göra på jobbet (det här med att jobba 50% på sin förra tjänst och 50% på sin nya tjänst fungerar sådär...). Dessutom har det varit inskolningssamtal på dagis och föräldramöte på skolan, fotbollsträning, gymnastikträning, utflyktsmatsäck som ska förberedas och så har jag lyckats klämma in invigningskväll på Litteraturhus Lund där höstens läsecirklar presenterades. Det är tur att både jag och min man är universitetsutbildade inom logistik ;-).
På torsdag är det begravning och äntligen har vi lyckats lösa barnvaktsfrågan. Dottern följer med en kompis hem, sonen följer med grannarna hem och lilla S blir hämtad av sin gudmor. Det är tur att vi har vänner som kan rycka in när föräldrarna är upptagna med annat. Kanske är begravningen och den efterföljande minnesstunden slut så att vi kan hämta barnen själva men det kan kännas skönt att slippa snegla på klockan och känna sig stressad en sådan dag. Jag gissar också på att det kommer att bli en mycket tuff eftermiddag känslomässigt. Men det känns ändå viktigt att få ta farväl. Inte minst eftersom det kom så oväntat för oss. Har fortfarande inte fått in det. Det känns helt surrealistiskt att den kvinna som jag träffade för ett par månader sedan (till synes helt frisk) nu inte finns längre. Ofattbart.