Fadderlöst dop

Helt otroligt nog blev vi helt klara i går kväll. Tårtor och pajer är klara, gräsmattan är klippt och borden är dukade. Nu är maken på judolekis med sonen, dottern sitter och nynnar och plockar med spelkort, lilla S tar en tupplur och jag är duschad och har precis avslutat frukost. Kanske är det just för att allt känns under kontroll som att jag inte blev totaldeppad för att inte faddrarna kan komma. De har kräksjuka hemma hos sig. Först yngsta tjejen och igår blev även mamman sjuk. Inte så lämpligt att de dyker upp med andra ord. Lite konstigt kommer det nog att kännas att ha dop utan att faddrarna är där. Lite som att gifta sig trots att brudgummen saknas. För just dopet känns som faddrarnas dag (tillsammans med den som ska döpas så klart). Vi får helt enkelt ha en liten extrainsatt dopfika i efterhand så att vi kan ta kort på dem tillsammans med lilla S i dopklänning. För det är lite knepigt att flytta på det.
Men, men, det är bara att köra på ändå. Blir säkert kul trots allt! Och tårtorna inger hopp om att smaka förträffligt (och om de inte gör det så har maken lovat att lovprisa dem ändå eftersom jag lagt ca 6 timmar på dem).